Om bloggen

Jag startade den här bloggen (som tidigare hette Ett öga på autism) främst av det skälet att jag ville försöka sprida lite information här i Sverige om CVI och icke-verbala inlärningssvårigheter i största allmänhet, men också för att visa att dessa synstörningar även kan förekomma tillsammans med autism. Jag skriver mycket om hur man kan känna igen sådana här saker, hur man kan kompensera för det, samt inte minst om hur man kan träna upp de visuella och taktila förmågorna och hur dessa hänger ihop med språklig och matematisk förståelse.

Det finns väldigt lite information på svenska om dessa saker och kunskapen om det här är dessutom nästan obefintlig hos de allra flesta – t.o.m. bland många av dem som faktiskt själva har sådana här visuella perceptionsstörningar. Och det är alltså här jag hoppas att bloggen ska kunna göra skillnad.

Jag är mamma till en (numera) elvaårig flicka som fick sin autismdiagnos vid 3 års ålder. Hon har även celiaki och några olika allergier. Något år senare insåg jag att hon också hade visuella perceptionsstörningar. Eftersom jag ville hjälpa min flicka läste jag på ordentligt om vad detta kunde innebära, och har under tiden lärt mig mycket som jag gärna vill dela med mig av på denna blogg. Jag hoppas att flera ska kunna dra nytta av våra erfarenheter!

Dottern har varit ekotalare men pratar numera bra. Hon har haft svårt med motoriken men det går bättre med det också nu. Extremt svårt har hon haft med nya platser och att visuellt tolka sin omgivning – men nu går även det jättefint. Matte är hennes bästa hjälpmedel och nu har hon även börjat försöka ”tolka” lite av den sociala omgivningen. Efter några år med en kombination av synterapi, matematiska övningar och sensomotorisk träning har hon nämligen äntligen fått igång både synen och finmotoriken efter att hennes konvergensinsufficiens har behandlats.

Själv ser jag mest med ena ögat. Som liten hade jag intermittent exotropi (tillfällig utåtskelning vid trötthet) på höger öga, vilket senare i 20-årsåldern resulterade i att höger öga helt enkelt lade av (s.k.  amblyopi eller ”lazy eye”, d.v.s. supression av ett öga). Jag skelar alltså inte – jag bara ser inte så bra med det ena ögat. Jag behöver glasögon, har mer eller mindre mitt perifera synfält i behåll, fast jag på nära håll ser helt och hållet med vänster öga. Det är också därför jag läser bra och är suverän på pussel!

Som liten såg jag i 3D men besvärades av extrem ljuskänslighet under vissa förhållanden (t.ex. soliga dagar med mycket snö, då jag blev så gott som blind – eller av att läsa nya böcker med glansigt papper, då jag tyckte att den svarta texten ”drunknade” i allt det vita). Kan ju hända att det var därför jag ”stängde av” det ena ögat.

Jag har även en doktorsexamen i analytisk kemi och ett eget specialintresse för vissa aspekter av teoretisk fysik, vilket möjligen har underlättat mina privata studier av visuella perceptionsstörningar…

Här finner ni berättelser från vår resa, träningstips, litteratur och mkt mer. Jag hoppas att alla ska hitta åtminstone NÅGOT som de själva kan ha nytta av.

Annonser