Det linjära perspektivet: Mattemeningar och linjära ”enheter”

Nu ska jag berätta om ”mattemeningar” och vad man har dem till. Vi började med dem också i våras, som en inledning till det här med enheter och hur man gör för att plocka ”ut” dem ur en text. När ni väljer lämpliga texter bör de vara korta och gärna innehålla något enkelt mattetal (det är ju inte matten i sig som man tränar med denna approach utan den språkligt-sociala strukturen med förutbestämda ”enheter” som hör ihop genom lika förutbestämda ”linjära relationer”).

I princip kan man säga att addition och subtraktion handlar om skillnader och likheter inom en ”enhet”, medan multiplikation och division handlar om hur en enhet kan fördelas på en annan. I alla fyra fallen måste man alltså redan ha tagit sig ”upp” till begreppet ”enhet”, annars fungerar det inte.

I exemplet nedan ser vi t.ex. att man för beräkningen måste veta i förväg att man ska tänka på ”män och kvinnor” som undergrupper till samma enhet, dvs ”personer” – om man inte tar detta fullständigt för givet så spelar det ingen roll hur bra man räknar, eller ens om man egentligen vet att det handlar om ”personer” – man måste ändå veta att det är just den kunskapen man ska plocka fram just nu:

Ex. I staden bor det 1200 personer. 300 är män. Hur många är kvinnor?

Mattemeningar:

  • personer=män + kvinnor
  • personer-män=kvinnor

Beräkning: 1200-300=900

Man bör börja med addition-subtraktion eftersom det är med hjälp av dessa räknesätt som man först får lära sig hur enheterna ska sättas ihop ur en text. Motsvarande operation med multiplikation-division är svårare eftersom man behöver plocka fram två helt olika linjära enheter (ibland med undergrupper som först ska sättas ihop linjärt):

Ex. Eva ska bjuda fem av sina vänner på varsin chokladbit. En bit kostar 10 kr. Hur mycket måste Eva betala för chokladbitarna som behövs?

Mattemeningar:

  • Eva + vänner = st personer
  • kostnad/st = kr/st
  • st personer . kr/st = kr

Beräkningar:

  • 1 Eva + 5 vänner = 6 personer
  • 6 st . 10 kr/st = 60 kr

Så här gäller det främst att man vänjer sig vid att tänka i ”enheter” – har man bara gjort det kan man snart skyffla siffror som den värste kapitalist och tänka i ”ekonomiska värden” och ”kostnader” utan att anstränga sig ett enda dugg.

I alla fall så länge man håller sig till det linjära. Utanför är det betydligt svårare, som ni vet. Jag kommer att tänka på den här artikeln som jag läste i somras – några ”linjära enheter” till forskare som hade fått för sig att Homo Erectus var ”lata” för att de inte bekymrade sig om att hitta den ”bästa” kvalitén på sina arbetsmaterial:

”To make their stone tools they would use whatever rocks they could find lying around their camp, which were mostly of comparatively low quality to what later stone tool makers used,” Shipton explained. ”At the site we looked at there was a big rocky outcrop of quality stone just a short distance away up a small hill. But rather than walk up the hill they would just use whatever bits had rolled down and were lying at the bottom. […] They knew it was there, but because they had enough adequate resources they seem to have thought, ‘why bother?'”.

[…]

The theory, based on analysis from a single archaeological site, fails to take into consideration the overwhelming bulk of evidence that might just as easily speak to H. erectus’ ambitious, curious streak. For instance, they were the first human species to rapidly spread across the Old World, control fire, and develop complex hunter-gatherer social structures.

Men det finns inget ”bästa” eller ”mest värdefulla” om man inte redan befinner sig inuti det linjära.  Om man inte redan kan de här förutbestämda ”enheterna”, utan hellre håller sig till ”den enda rätta vägen”. I Homo Erectus’ fall var de troligen fullt upptagna av att utveckla sitt topografiska språk – och kanske av att undervisa andra:

Erectus had nearly double the brain size of any previous hominin, walked habitually upright, were superb hunters, travelled the world, and sailed to ocean islands. And somewhere along the way they got language. Yes, erectus. Not Neanderthals. Not sapiens. And if erectus invented language, this means that Neanderthals, born more than a million years later, entered a world already linguistic.

Jag hade tänkt berätta om vår nya topografiska pronomen-träning också, men det får vänta till nästa gång. Nu önskar jag er alla en fin helg!

Annonser
Det här inlägget postades i linjärt perspektiv, socialt samspel, språket och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.