Det linjära perspektivet: Enheter och standardiserade omringar

Vi har kommit bra igång med enhetsomvandlingen nu. Vi började med gamla kära analoga klockan eftersom dottern redan kan den så bra – senare i veckan ska vi ta metersystemet som ju fungerar likadant.

Först fokuserade vi på hel och del. En ”enhet” är ju i princip en standardiserad omring där det topografiska innehållet alltid måste vara lika stort – när enheten är ”full” får det inte plats mer utan det som blir över får flytta till ”nästa” omring. Det är samma princip som när man bygger ihop positionssystemet – man använder mindre byggstenar för att få ihop större mängder, men när de större mängderna är klara får de eget liv och kan i sin tur användas för att bygga ihop andra ”hela” mängder.

Det som kan vara svårt här är att enheterna både är och inte är identiska med sina byggstenar – enheten fungerar som ett skal där vissa förutbestämda delar passar och även om delarna inte ”räcker” till en hel kan man ändå jämföra dem med vad en hel borde ha för innehåll (ni ser kanske även likheten med vår tidigare träning under året av vägval och alternativ.)

Jag tog ett glas och sade till dottern att glaset var en timme och att vattnet som jag hällde i glaset var minuter. När glaset var fullt fortsatte jag hälla och sade att nu var timmen full och resten av minuterna får rinna över till nästa timme.

Det gick fint. 🙂 Efter det jobbade vi med några olika bilder, och det här visade sig vara rätt version för dottern:

De runda cirklarna är ”hel timme” och de inre pilarna är kvartar. (Det är viktigt att visa att både den ”hela” och ”delarna” är separata kvantiteter, som existerar samtidigt på samma plats, uteslut därför inte ”tim-cirkeln” om ni vill testa den här övningen.)

Sen gällde det bara att plocka ut vilken timme man pratar om för tillfället, och om den hela timmen kommer före eller efter den nuvarande tiden. (Ursäkta om det låter svårt och rörigt, men det ÄR faktiskt såhär rörigt i det linjära perspektivet, det är ju därför det är så svårt att lära sig. Allting handlar om vad som passar just nu, det finns ingen absolut sanning utan beror bara på vad folk har bestämt sig för att använda.)

Såhär använde vi övningsbilden – jag fyllde i olika tider och lät dottern tala om klockslaget, vilken timme som är hel och vilken som består av delar:Det fungerade som en dröm. Idag fyllde dottern papper efter papper med omvandling mellan analoga klockans språk och den digitala:

Det är inte så svårt om man bara först får lära sig hur systemet är uppbyggt, eller hur? 🙂

Hoppas att ni alla har ett fint höstlov!

Annonser
Det här inlägget postades i linjärt perspektiv, topografiska systemet och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.