Bokrecension: Hur ditt barn fattar matte

Jag har precis läst boken ”Hur ditt barn fattar matte” av Anne Lene Johnsen och Elin Natås (Norstedts förlag 2018, ISBN 978-91-1-308225-7).

Det här är en svensk översättning av en norsk bok från 2016 som handlar om en undervisningsmetod som de kallar ”begreppsundervisning” – men oavsett vad metoden kallas är det samma saker som ligger till grund för den synterapi som min dotter har fått (och som vi numera är i stort sett klara med). Vi har visserligen gjort betydligt fler och även ännu mer grundläggande saker under de sju år som förflutit sedan dotterns diagnos, men metoden och tänkesättet är detsamma.

Så till er som vill prova bokens metod kan jag bara säga: Gör det! Det finns bara fördelar!! (Och nu behöver ingen heller vänta längre på att jag eventuellt skulle få tid över till bokskrivande.) Jag kan försäkra er om att det fungerar – t.o.m. utan bok, för vi hade ju inte tillgång till den här boken när vi först började för sju år sedan. 😉 Och det fungerar alltså inte bara när det gäller själva skolämnet matte, utan även för navigationsproblem och språksvårigheter i vardagen.

Jag tyckte först att boken var lite väl grundläggande, men för personer som inte alls är bekanta med det här tänkesättet (begreppsinlärning alt. synterapi) kan det nog vara bra. Hittills har jag bara stött på några enstaka psykologer och läkare som förstått vad det handlar om (allihop på habiliteringar och syncentraler, alltså personer med antingen neuropsykiatrisk eller visuell kompetens). Så kanhända att den här grundläggande nivån faktiskt behövs – och det gäller i alla fall främst den inledande delen. Den kan nog tänkas fungera som en aha-upplevelse för folk som inte tänkt i de här icke-verbala banorna tidigare – vilket tyvärr innebär de allra flesta i dagens s.k. ”informationssamhälle”. Jag tror i alla fall att författarna har alldeles rätt när de säger att vi måste ”se upp för fällan”:

Här finns det en fälla. Vi vuxna har ofta svårt att se betydelsen av begreppsundervisningen, särskilt om vi själva tidigt lärde oss att analysera med hjälp av begrepp och aldrig har upplevt hur det är att ha ett mentalt kaos. Dessutom tror vi ofta att begreppen bara finns där av sig själva. Vi tänker inte på att det är något som barnen måste lära sig.

Själva metoden börjar de egentligen först behandla i del 2, där de definierar de grundläggande begreppen och även ger kloka råd om hur man undviker de vanligaste pedagogiska fällorna.

Begreppen baserar sig på den norske psykologen Magne Nyborgs forskning, och på samma sätt som vi gjort här jobbar de med begrepp som färg och form, vinklar, storlek, antal, mönster och plats – och de glömmer inte heller att påpeka hur svårt vissa barn kan ha det med ”mellan”. De har också med funktion (användning), material och ljud, levande/icke levande (ett begrepp som vi för vår del tränade som en del av ”material” under beteckningen ”kropp”), ytor (ytstruktur) och förändringar (årstider, dygnet, regnväder osv), temperatur, tid, hastighet, värde, vikt, kön och symboler.

Några begrepp använder de annorlunda mot hur jag gjorde: de definierar ”position” som vågrät/lodrät/sned och inte som ”plats”, medan deras ”riktning” till skillnad från vår enbart är markbaserade rörelser som hit/dit, framåt/bakåt (vilket alltså då inte omfattar vågrät/lodrät/sned). Vi hade istället den biten av träningen som en undergrupp till ”plats” och tog det med gps:et.

Det finns flera kapitel med övningar, och för varje del förtydligar de vilka grundbegrepp som barnet behöver behärska i förväg. De går också igenom positionssystemet, de fyra räknesätten, geometri, bråk och decimaltal, och skriver i kapitlet om måttenheter, tid och klockan om vikten av att träna de spatiala dimensionerna (s. 210):

Barn brukar känna till 3D men sällan 1D och 2D. De kan inte heller förklara vad 3D är och vet inte vad bokstaven D står för. De vet inte vad ordet dimension betyder, alltså att det anger utbredning i rummet, det vill säga längd, bredd och djup.

De förstår hur viktigt det är att förtydliga sig om metersystemets prefix (precis som i vårt fall har de tagit med ”deka” i listan fast man egentligen aldrig använder det), och de illustrerar en enhetsomvandling (s. 214) på följande sätt:

Jag kände genast igen vår egen ”navigationsmall” – allt det där om ”riktvärden” och ”stegräkning” o.s.v. 🙂

Kapitel 7, som avslutar övningsdelen och behandlar algebra, ekvationer och funktioner, inleder de elegant med vad det betyder ”att räkna med bokstäver” – ni minns kanske att även vi har varit igenom det där missförståndet, fast på en betydligt tidigare nivå! 🙂

”Men det är ju helt rätt”, sa Anne Lene en dag till Elin. ”Det går inte att räkna med bokstäver. Och det gör vi inte heller!” Elin kunde inte tro sina öron, hon blev alldeles till sig av glädje.

”Räkneuppgifter i algebra innehåller plötsligt bokstäver, det stämmer. Men det beror på att vi ibland har uppgifter där vi inte känner till antalet – och då använder vi bokstäver som symboler för detta” sa Anne Lene. Hon blev förvånad över att det inte var självklart för alla. Tänk att detta inte är självklart för Elin, som har arbetat med att undervisa i matematik i över tjugo år. Då är det kanske inte helt självklart för ditt barn heller.

En del av övningarna skiljer sig från våra – jag har ju varit tvungen att utarbeta allting efter hand – men det är ingen större skillnad. Vi fick träna betydligt mer i vardagen innan vi ens kunde använda övningar ”på papper”, men också i boken understryker de vikten av att träna ”i vardagen”:

När ni har arbetat med ett eller flera begrepp, till exempel färg eller form, kan ni använda begreppen i vardagen. Öva på att sätta ord på sådant som barnet har omkring sig. Fråga till exempel barnet utomhus eller inomhus om det ser något med färgen röd, formen fyrkantig osv. Barnet ska då kunna säga att dessa saker är lika i att de har färgen röd eller formen fyrkantig.

Boken avslutas med två lite mer allmänna kapitel, ett om själva inlärningsprocessen och ett om begreppens etymologi. I det förra tar de upp olika bakomliggande orsaker till svårigheterna – i tillägg till de mer vanligt förekommande problemen resonerar  de även kring sensomotoriska behov (integrering av spädbarnsreflexer) samt problem med visuell och auditiv perception. Kapitlet om etymologi är mer som en etymologisk ordlista än ett verkligt kapitel, och trots att det innehåller en hel del av de viktigaste matematiska begreppen saknas mycket av det vardagliga som man också behöver träna om det finns en samtidig språkstörning (som t.ex. ”hämta” och ”än”). Det vardagliga kommer dock rätt bra in i de övriga kapitlen (i själva övningarna), och om man är uppmärksam på etymologin hela tiden medan man jobbar kan man antagligen klara sig ganska bra med boken även på detta område.

Det enda jag tycker saknas helt i boken är en diskussion om vikten av att den taktila perceptionen fungerar som den ska, och övningar på hur man tränar detta – men det beror antagligen på att boken riktar sig mera mot ”vanliga” skolbarn som bara har en inlärningssvårighet och inte flera stycken på en gång. Om ni alltså läser boken och inser att ert barn inte är på ”rätt” nivå ännu för övningarna är mitt råd att ni börjar taktilt (med själva topologin i barnets omvärld) och först lär det skilja mellan ljud, känsel och synintryck, samt fortast möjligt försöker bygga upp ett ”inre gps” åt barnet – det minskar radikalt på stressen och ångesten av att inte veta var man är och möjliggör då träning på de andra nivåerna. Därefter bör man också ta bakom/framför och gärna öva perspektivtänkande från olika håll.

Som helhet får den här boken bästa tänkbara betyg!  Jag rekommenderar den för alla som har minsta antydan till icke-verbala inlärningssvårigheter, eller känner/jobbar med någon som har det. Inte minst skolministern – det finns tips även till denne i boken:

(Alla illustrationer i detta inlägg är exempel ur boken.)

Annonser
Det här inlägget postades i linjärt perspektiv, språket, topografiska systemet, visuell perception och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.