Om geometriska former och spatiala relationer

Jag fick en fråga om hur man kan hjälpa ett barn som har svårt att förstå sig på 3D-geometriska former – volymer, alltså, sådant som kuber, klot, tetraedror – hur många hörn de har, och att t.ex. ett klot inte har några hörn alls.

Ja – sådana här problem kommer ju sällan ensamma utan har oftast med andra spatiala problem att göra – helt enkelt svårigheter att visualisera i 3 dimensioner – men det finns en hel del man kan åstadkomma genom lämplig träning. Och även om jag ju skrivit en del förut om just det här, så känner jag att det kan vara dags för en liten sammanfattning även på det området. 🙂 Kanske någon kan ha nytta av några av våra erfarenheter i det fallet? Alla behöver kanske inte börja på en så basal nivå som vi fick göra, men i dotterns fall har vi verkligen tränat allt på det här området.

I början var det problem t.o.m. med vad ett hörn är. Dottern kunde inte peka ut ett hörn på ett bord ens en gång – hon fattade liksom inte det här med att två linjer möttes och bildade ett hörn. På den tiden var det ju också så svårt med känseln, så det hjälpte inte att bara känna på hörnen med fingrarna (sedan dess har vi ju tränat väldigt mycket taktilt, så nu fungerar sådana tekniker mycket bättre).

Ett annat problem var att det faktiskt finns två olika sorters hörn – dels såna som går utåt, som på ett bord eller utsidan på ett hus – dels såna som går inåt, som inuti en kartong eller inuti ett rum. En del hörn kan man känna på med fingrarna, en del hörn kan man stå i, o.s.v. Och vad är skillnaden på ett hörn och en vrå? Är det bara om två linjer möts som det blir ett hörn, eller blir det alltid hörn oavsett antalet linjer?

En ytterligare komplicerande faktor är det här med spetsiga resp. trubbiga vinklar – är alla sådana vinklar hörn, och har en enkel linje hörn? Och hur är det med sånt som pilar och bokstäver? Om det vill sig illa kan nämligen en linje uppfattas ha två hörn, och ett ”L” tre eller rentav fyra, beroende på vilka ”hörn” man räknar – och ännu värre blir det om man, som vi gjorde på den tiden, ofta håller på med magnetbokstäver eller andra ”tjocka” bokstäver – för hur många hörn har egentligen sådana här bokstäver, och ska man räkna både på insidan och på utsidan…?

00005271

Så i början höll vi mest på med det här med linjer. Att de går åt olika håll och att de just kan MÖTAS, och till slut satt det, efter rätt lång tids träning. Vi höll dels på med att känna med fingrarna men hade också sånt som hörnskydd, saker som passar i och på hörn, satte på och tog av, o.s.v. Vi ritade och gjorde linjer av modellera och en massa annat i den stilen, och försökte få till en känsla för skillnaden mellan ”runt” och ”kantigt”. Ett problem med just glober och bollar var nämligen att dottern gärna pekade ut hörn som inte fanns, bara där satt något märke eller linje. Som på hennes pilatesboll, t.ex. – hon ville gärna att själva proppen (där man blåser upp bollen) skulle vara just ett HÖRN. Det fick jag jobba bort genom att ta till absolut omarkerade glober, som t.ex. olika dankar och träkulor o.s.v. De flesta bollar är mönstrade på ett eller annat sätt, och det duger inte.

Vi tränade också former i 2D och 3D, och hur man ”omvandlar” den ena till den andra så att dottern skulle förstå sig på det här med bilder och linjärt perspektiv lite bättre.

00006867

(Så här efteråt kan jag ju säga att jag tvivlar på att dottern på den tiden över huvud taget kunde uppfatta raka linjer, oavsett åt vilket håll de gick – jag är tämligen säker på att det var det som var grundproblemet, och att detta i sin tur bottnade i hennes bristfälliga ögonmotorik och begränsade synfält – hon hade liksom ännu inte fått chansen att lägga märke till att linjer kunde vara raka…)

volumeEn annan bra övning när det gäller att just förstå sig på VOLYM är att verkligen bygga ihop de nya formerna själv av ”2D”-former. Man tar t.ex. ett antal memorykort eller glasunderlägg och staplar dem på varandra så att man får en kub eller en cyliner. Det går inte med t.ex. lego eftersom det redan ÄR i 3D, det måste vara tunna saker, som papper eller underlägg – servetter eller nåt i den stilen, CD-skivor kanske… Själva använde vi t.ex. olika sorters memorykort.

Och numera är dottern riktigt duktig på alla de vanligare formerna och förstår sig t.o.m. på det här med just skillnaden mellan area och volym – inte så tokigt med tanke på var vi började… 😉

Läs också gärna Aspergermammas inlägg om hur det gick med deras synövning och matteläxa! Jättebra tips även det där om hur man kan ”pyssla” ihop olika former. 🙂

Annonser
Det här inlägget postades i taktil perception, visuell perception och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.