Mera om att säga hej då till andra barn

Ja, nu är det ingen tvekan om saken längre. Det är inte bara finmotoriken som har börjat komma igång hos dottern utan även ett visst ”socialt intresse”. Nu när hon förstår åt vilket håll man ska titta åt egentligen… 🙂

Idag när vi gick hem från skolan hände det nämligen igen: ett annat barn som sade ”hej då” till dottern och hon tittade direkt just på det barnet och såg nöjd ut. Jag fick visserligen som vanligt säga åt henne att själv säga ”hej då” innan hon gjorde det, men det är ju bara en träningsfråga. Det viktiga är ju faktiskt att hon förstår vart hon ska titta, och att hon verkar så nöjd med att de här barnen uppmärksammar henne.

Ja, sedan känner hon ju fortfarande inte igen dem, men det kommer kanske det med så småningom. Hon tittade nämligen på den här pojken idag och sade till mig:

”Hon heter nog Greta.”

”Jag tror att det är pojken M”, sade jag.

”Hej då, M!” fyllde då dottern oväntat i medan hon fortfarande tittade belåtet på den här pojken. Jag höll nästan på att trilla omkull av överraskning… 😉

Och då kom han faktiskt hela vägen fram till henne, klappade henne fint på armen och sade att hon alltid är så snäll! Vilket dottern i sin tur kommenterade med att förtjust upprepa hans namn igen…

Ja, jag säger då det. Det är ju helt otroligt när man tänker tillbaka på hur det har varit…

Annonser
Det här inlägget postades i vardagsautism, visuell perception och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.