Att hjälpa till med processandet del 2 – om att separera synintrycken från ljuden och orden

Dottern behövde inte bara hjälp med att separera ljuden från orden. Hon behövde också hjälp med att separera synintrycken från ljuden och orden.

En period kopplade hon hela tiden det man sade till exakt det hon såg just då. Ni minns väl hur hon trodde att ljuden var färger – hur hon brukade tänka i färger – hur hon brukade tänka i ögonblickliga synintryck och t.ex. inbillade sig att orden ”våra skuggor” motsvarade en plats på väg till förskolan och att ordet ”susa” betydde ”svänga med armen”…

Den allra första gången vi var på IBT-handledning med henne, togs det fram lite olika föremål som skulle användas för att lära dottern att ”lägga lika”. Logopeden packade upp sakerna på bordet och sade samtidigt orden ”Lägga lika”. Det första som kom fram var två blåa, trekantiga klossar med hål i  – och när dottern ombads ”lägga lika”, så försökte hon varje gång ta just de klossarna… Hon trodde helt enkelt att de hette så!!

Jag insåg naturligtvis genast vad som hade hänt och sade att vi måste ta bort klossarna. Sen gick det mycket bättre att lära henne ”lägga lika” med de övriga sakerna. 🙂

Dottern brukade inte heller förstå att ljud och synintryck inte alltid hörde ihop – hon brukade t.ex. bli rädd om hon hörde röster men inte såg någon person – om folk stod bakom ett staket, ett plank eller så och pratade. Hon förstod inte i början att olika ljud alltid orsakades av något, inte bara hördes – att man kunde höra ett ljud och veta vad det var fast man inte kunde se det som orsakade det. Därför var hon också ofta rädd för ljud på den här tiden. När jag väl förstod hur det hängde ihop drog vi igång ett träningsprogram för att hon skulle kunna koppla ljuden till att hon hörde något istället för att hon såg det, och det fungerade strålande.

Så det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att med dottern alltid fråga sig själv vad hon faktiskt uppfattar när man ska lära ut något, att ta bort all överflödig information och BARA fokusera på vad det faktiskt handlar om. Att visa henne HELA systemet, inte bara en viss situation – att ge henne synonymer, liknelser, allting som hör ihop med just den saken. Handlar det om ljud, är det ljud som gäller. Handlar det om siffror, är det siffror som gäller. Handlar det om färger – o.s.v.

För annars blir det lätt så att hon hör helt andra saker än vad man själv tror att man pratar om.

Jag tycker inte bara om att läsa populärvetenskaplig fysik och matematik, jag gillar filosofi också. Särskilt gillar jag stoikerna – och Marcus Aurelius har i sina Självbetraktelser faktiskt en utmärkt beskrivning av hur undervisning bör bedrivas när man har med dottern att göra:

Bilda dig ett noggrant begrepp om var sak som faller inom din föreställningskrets, så att du ser dess verkliga väsen och den upplöst i alla sina beståndsdelar och kan ge både saken själv och dessa beståndsdelar deras rätta namn.

För det är just det dottern behöver få höra – det rätta namnet på allting hon ser, hör, känner o.s.v., och hur allt det hör ihop med vartannat – inte bara få höra det som vi andra inbillar oss att vi pratar med henne om. Själv känner jag mig som en nyligen inflyttad till Ursula K. Le Guins ”Earthsea”, där allting har sitt sanna namn, och det gäller att hitta det fort… 😉

Så här skriver Portia Iversen om Soma Mukhopadhyay’s son Tito i boken Strange Son:

When he was very young, sometimes things “went together” that shouldn’t. If he saw a cloud and heard the word “banana”, they might go together from then on, and he couldn’t get them apart. This overassociation between images and words made it so that Tito could not understand or clarify things in the environment. He couldn’t make sense of the world around him. He didn’t realize that voices and people went together when he was very young and he couldn’t understand why the voices stopped when the people left the room.

Känner ni igen dottern från förr – innan synterapin…?

Annonser
Det här inlägget postades i annorlunda tänkande, auditiv perception, språket och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att hjälpa till med processandet del 2 – om att separera synintrycken från ljuden och orden

  1. *asgarv* Jag skrev PRECIS ett inlägg med hänvisning just till just Soma och hennes teknik..!

    Gilla

    • Sabina skriver:

      Kul! Jag har inte använt hennes tekniker egentligen alls, men det slog mig direkt vilka likheter det fanns mellan barnen… 🙂 Så man får väl säga att det finns många vägar till målet…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.