Nära-bilder och linjärt perspektiv

Jag har redan tidigare beskrivit hur vi lärde dottern att gå överallt och tänka i platser precis som hennes pappa. Men placering i rummet har flera fallgropar än så. Hjärnan ”ser” i 3D på flera olika sätt. Jag ska försöka diskutera de flesta av dessa sätt framöver, men vi börjar med det enklaste och mest självklara: linjärt perspektiv.

Linjärt perspektiv innebär att saker ser mindre och mindre ut ju längre bort de är, och även att saker som befinner sig på avstånd ser ut att vara allt närmare och närmare varandra beroende på hur långt borta de är (att linjerna konvergerar mot samma punkt vid horisonten).

En väg i perspektivTitta på vägen här på bilden: ögats näthinna ser bara något grått med bred bas som smalnar av uppåt, men hjärnan tolkar omedelbart bilden i 3D och den förvandlas då till en väg av samma bredd som försvinner bort i fjärran… Hjärnan vet att vägar inte blir smalare ju längre bort de kommer, även om det ser ut så när man tittar; hjärnan vet att den här effekten beror på avståndet. En vanlig hjärna har faktiskt oerhört svårt att inte tolka konvergerande linjer som att de försvinner bort i fjärran, vilket också är anledningen till att vi kan ”luras” av optiska illusioner. Om det finns en möjlighet att tolka en bild i 3D så verkar en normal hjärna ”föredra” denna tolkning framför alla andra.

(Det här är också relaterat till vad psykologerna kallar ”perceptuell konstans”. Här ingår t.ex. formkonstans, storlekskonstans och färgkonstans. Men det tar vi en annan gång.)

Hjärnan sköter det mesta av vår syntolkning utan att vi tänker aktivt på det. Den som tecknar eller gör ritningar är ofta mer medveten om hur perspektiv fungerar, men har vanligen varit tvungen att lära sig detta genom kurser i teckning eller ritteknik. Och hjärnans sätt att bearbeta denna typ av information är ingen enkel sak. Med risk att trötta ut er vill jag återigen citera Prof. Ian Stewart (Along the looking-glass…, Flatterland, 2001):

OK. Mathematically, infinity is just an abstract construct, so we can endow it with any properties we want. I happen to want lines to meet at only one point. So I insist that the “two” points at infinity, at either end of a pair of parallels, are considered as the same. It may sound odd, but it works. It’s sort of like bending the lines round into a circle, except that they stay straight.”

“Clear as mud!”

“Good. So we can think of the Projective Plain as the usual plane, plus the rule that opposite ends of pairs of parallels meet the line at infinity at the same point.”

“I just can’t visualize it.”

“On the contrary, Vikki, it’s how your visual system actually works.

Som en del i dotterns träning övade vi begreppen ”nära” och ”långt borta”, ”här” och ”där” genom att gå fram och tillbaka och prata om vad det hette på olika avstånd. Snart började hon kommentera bilder på ett helt annat sätt än förut:

”Det här är en nära-bild”, kunde hon t.ex. säga om porträtt-bilder. Det var hennes egen term, men man märkte ju att hon hade förstått poängen med hur storleken ändrar sig med avstånden. Den vanliga termen är ju helt enkelt närbild, vi använder detta ord när vi fotograferar eller filmar utan att egentligen någonsin fundera på vad vi säger. Våra hjärnor förstår det automatiskt, men dottern var tvungen att göra en medveten ansträngning för att förstå det. Hon behövde en förklaring.

Och nu när hon väl har fått den lämpliga förklaringen och tränat på detta är det inga bekymmer längre. Hon blir inte stressad av att folk kommer närmare, inte heller över att de böjer sig ner över henne. Nu har även hon automatiserat detta sätt att se på världen, och hjärnan kan arbeta så att säga i bakgrunden medan hon ägnar sig åt att förstå det som händer i stället för det näthinnan ser.

Annonser
Det här inlägget postades i visuell perception och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.